tisdag 28 april 2009

Läser fortfarande


men nu Norweigan Wood, samma förf Haruki Murakami. Enligt en flyktig bekantskap skall boken till en del handla om ett par som försöker leva helt genomskinligt, ett par som berättar allting för varandra, den totala ärligheten(det som vissa skribenter älskar att håna oss bloggare för) Jag har ju nyligen läst en bok om relation, Den medvetna kärleken av paret Hendricks som driver Hendricksinstitutet, lite flummigt men valda delar helt ok, t ex idén om ömsesidig total ärlighet, dessutom att medvetet leta efter samtalsämnen som är viktiga, berätta vad man tänker och hur man tänker och vilka frågor och vilka rädslor som dyker upp, att tillåta sig att berätta om sina mindre lyckade sidor, i den här familjen, allså min i verkligheten, vill mannen prova, frun är lite motsträvig men på gång. Ännu är jag tidigt i boken så jag vet inte hur det kommer att gå för det paret, dåligt kan man ju gissa, för ärlighet och genomsläpplighet hyllas sällan. Tänk på det härliga gamla uttrycket: Ärlighet varar längst! hur många föräldrar i dag lär sina barn det? Och framförallt hur sant är det, och har det någonsin varit sant? Kanske i en kärleksrelation, kanske.

1 kommentar:

Unknown sa...

Det låter svårt att ha ett helt ärligt förhållande... och jobbigt...
Ärlighet innefattar så många olika aspekter och bara själva definitionen av vad som är ärligt och vad som är SANT kan man ju snurra in sig i för all evighet...
Men det är aldrig fel att reflektera över sånt och försöka sitt allra bästa att åtminstone vara ärlig mot sig själv... kanske.