fredag 12 juni 2009

Men hur gick det här till....



igår, så trött så trött, sista handledningen med gruppen, en sådan bra handledning som vi haft i ett och ett halvt år - kommer att sakna, inte så lätt att våga vara så kritiska som vi varit och ändå så konstruktiva, hurra för oss. Då jag varit sjuk har jag missat ett handledningstillfälle för mycket, så jag får en "privat lektion" nästa vecka. Tack Tack.

iallafall, hem och så trött och så suuuuuur och grinig och otrevlig och argsint och deppig och avvisande och elak så jag var tvungen att gå och lägga mig utan middag, redan klockan 8. Sov som en stock tills sonen kom hem klockan ett, vad gör dom om nätterna månne, ungdomarna?

vaknade klockan 9 imorse och var inte glad och inte pigg och inte snäll så då fick jag som belöning frukost och sedan tog männen bort alla gamla fulmöbler till tippen och sedan sa maken: Nä nu åker vi till Ikea och piggar upp dig! Aldrig varit med om maken.
Först fick jag lämna blodprover på labb och sedan högtalare till datorn och sedan Ikea för byrå och när vi gick ut därifrån var jag jätteglad och pigg och maken körde mig på en lastvagn jättefort genom utgångshallen och över hela parkeringen och det spöregnade och jag hade varit i sportaffären och köpt supersnygga lyxgummistövlar på rea o där körde vi iallafall och då kom min fina kusin som jag inte träffat på så länge och vi fick kramas och vi skall åka till barndomens Ingarö där dom bor allaihop, hela tjocka släkten, vi bodde grannar allaihop när jag var liten och dom bor kvar i generationsboende, 3 generationer i samma hus och ett stort stall med inack. Maken sa att det borde ni oxå ha gjort, haft kvar huset, men kom vi på, då hade vi nog aldrig träffats, där på ön i Östersjön. Ja iallafall var detta ytterligare ett bevis på att jag, psyksyster och terapeut är en extremt ytligt shoppingälskare! Så lättroad!
Nu får jag njuta av att se mannen sätta ihop 63bitars byrån!
Ont i armbågen - kan inte sticka.

2 kommentarer:

Unknown sa...

hahaha, känner igen det där hur LÄTT ett opium som shopping kan muntra upp en...
lite skrämmer det mig också för det är ju förfärligt att man är så ytlig men jag brukar nuförtiden oftast bejaka, "embrace" mig själv och mina svagheter... otroligt nog.
och så kan man ju alltid analysera lite självsvåldigt och se på shopping som en djup, uråldrig instinkt... härstammande från tiden då vi var samlare o jägare... ett slags kollektivt medvetande... eller just en instinkt ett naturligt mänskligt behov...
att samla i ladorna, få kontroll, se till att överevnaden för sin stam är säkrad...
Det ger förstås en enorm tillfredställelse ända in i reptilhjärnan...
då är det bara att embrace:a det med och acceptera och t o m NJUTA av att konsummera...
ibland i alla fall

oops va svamligt det blev... men som sagt ett riktigt "opium för folket" är den ju shoppingen... en religion för många skulle jag tro...

En kick och ett skönt rus ger det ju i alla fall!


Grattis till examen förresten!!!

Blipp sa...

Jag kan bara säga - JA - till reptilsamlerskan och TACK!