Utskriven - at last

Nu har jag legat på sjukhus och stickat. Samtal till jobbet från endokrinologen på onsdag fm, åk till akuten, du är för tungandad, kan ha lungemboli, blodpropp i lungan. Nä, det har jag INTE. Fick skjuts av två omsorgsfulla och vänliga arbetskamrater,framme klockan 11.20 remiss i luckan, ett eget litet rum direkt, prover i armen, tryck och puls och saturation och ekg o temp. Allt var förhöjt utom saturationen som var lite låg. Jaha, sedan låg jag där och låg där och låg där. Mannen kom på besök, kompis kom på besök, och sedan när klockan var 17.00 sa dom att jag skulle göra en lungscint med isotoper i blodomloppet, alltså, spruta radioaktivitet i infart i handen. Nej, sa jag, det finns för lite som indikerar att jag har en propp, vill inte utsätta foster för detta. Jo sa dom, nej sa ja, och sedan blev jag inlagd för att det var försent att "röntga", kom till avdelning klockan 22.00. Lite hungrig.
Fick sova hela natten på enkelsal, vaknade klockan 5, fick infart, varför gör det så ont på mig att ha en sådan? Fick vänta, fick träffa bra doktor som tyckte att vi skulle avvakta med undersökninen och ta ett nytt ekg, nytt ekg - visade förändrad T-kurva, belastning på hjärtat, indikation på lungemboli, Ok, sa jag, vi gör provet, snällaste personal på rtg. Åter avdelning, fick inte gå själv utan åka säng. Skum känsla. Ingen propp! Så klart. Kan jag gå hem? Nej nu skall vi göra ultraljud på hjärtat, imorgon.
Ok då kan jag gå hem och komma tillbaka?
-Nej, -JO, -Nej, -Jo, Ok då.
Hemma nu, bråkar med mannen. Äter godis, bloggar, allt är som vanligt igen!
Imorgon är en ny dag.
O sen då resten av livet? Sjukskriven eller jobba eller.....
Iallafall har jag pga detta stickat nästan hela min candle flame. Bilder kommer, som det så fint heter.