söndag 25 oktober 2009

Vilken tid det tar att sticka....

Jag stickar ju hela tiden, gör nästan ingenting annat, äter lite ibland, läser flitigt i min Buddenbrooks som jag efter att ha sett nyöversättningen i pocketbutiken gick o lånade på bibblan, blev sedan informerad av min mor att den ingick i P1s bokcirkel, som jag inte visste existerade, så nu har jag läst den tillsammans med Göran Greider, Helena Henschen och Jonas Karlson. Det är en tjock bok, 662 sidor, vilket innebär ungefär 200 sidor i veckan för att hänga med, men eftersom jag inte lönearbetar, bara har stora barn än så länge och en man som lagar all mat, är för lat och ointresserad av städning och har sålt hästarna och avsagt mig kolonilotten så förstår ni att det iallafall blir mycket tid kvar till stickning. Har varit ensam hemma hela helgen, man på Gotland och barnen på annan ort. Skön men lite sorgsen helg, många timmar att fundera över livet och hur allt kommer att bli, det har man ju verkligen ingen aning om! Men att fundera över hur allting varit är ju ganska meningslöst förutom när man kan inse att det går att lära sig någonting av sitt liv. Jag skall vara mindre otålig nu och framöver, fokusera på nöjd istället för missnöjd, tänka på sinnesrobönen som mina patienter så klokt övar på:

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden
.

Låt dock aldrig min sinnesro bli så total
att den släcker min indignation
över det som är fel, vrångt och orätt.

Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder
och vreden slocknar i mitt bröst.

Låt mig aldrig misströsta
om möjligheten att nå en förändring
bara för att det som är fel är lag och normalt,
att det som är vrångt och orätt har historia.

Och låt mig aldrig tvivla på förståndet
bara för att jag är i minoritet.
Varje ny tanke startar alltid
hos en ensam.

Iallfall så tar det lång tid att sticka, jag har stickat två mössor till ungen i helgen, en i Merionsilke och en i älskade Visjö från Östergötlands ullspinneri, det BÄSTA garnet. Jag har stickat ett pannband i Fabel efter mönster från Garnstudio, alla säger att droopsmönster är så värdelösa så jag tänkte att jag skulle prova ett litet ett, följa till punkt och pricka med rätt garn och allt, det gick ju inte, tyckte att det var för brett på bilden så jag tog bort några varv och det blev lite litet. Men jag tycker att detta lilla mönster var alldeles utmärkt bra och skall nu modulera om det en aning och sticka mig och dottern några i Visjö. Det var Dödergök som inspirerade till att förstå sig på förkortade varv, hennes tips var ett annat mönster men jag fick inte till stickfastheten, men skall göra ett nytt försök en annan dag. Iallafall så är huvudstickningen min egenkomponerade tröja som sakta sakta växer sig fram i det tunnaste av garn. Några fula bilder på detta kommer när kameran kommer åter från Gotland. Idag är det fotbollsderby, Hammarby-Aik, mannen på norra stå och sonen på södra. Sen kommer dom hem och sjunger klackramsor hela eftermiddagen. Hasch och kokain kommer från sööööööder..........För vi är stolta Aik, Aik nä vi är grabbarna från Söder... och sedan börjar dom gemensamt sjunga hatvisor mot mitt stackars Djurgården......jaja, livet blir inte roligare eller märkvärdigare än man gör sig...jag slipper iallafall de bengaliska eldarna, men vi har köpt isfacklor, champange och ballonger att ta med till förlossningen, den enda födelsedagen värd namnet. 22 dagar kvar. Knitting knitting knitting......

P.s för att det inte skall uppstå ngr missförstånd vill jag bara säga att Gud som det står om i början av bönen, honom/henne/den/det har jag alldeles gjort slut med. Försökte förstå mig på detta obegripliga fenomen med stor kraft och besökte kyrkan varje söndag i åratal, framförallt katolska, MEN efter att ha blivit bönhörd i en skitsak gjorde jag slut med Gud och allt vad religionen står för, är nu fullblodsateist. Man får ändra sig härilivet, det är bra. D.s

3 kommentarer:

Anna Maria sa...

Hur många mössor ska bebisen få? Eller är det till mannen?
Jag tycker du producerar hela tiden,en tröja nyss ...

Blipp sa...

En mössa om dagen....är bra för mammas armbåge.....elller

Unknown sa...

ja det är bra att man får ändra sig och att man får behålla vreden o högmodet o lättjan o alla kardinalsynderna för utan dem skulle vi inte kommit långt, hur fel det än kan bli ibland... det är ju då det är bra att man får ändra sig
och sinnesro bönen den va bra!