Man tager en rejäl klick smör, smälter i grytan, blandar i en påse finmarschmallows, blanda o rör omkring tills det är en härlig soppa, aningen brynt. Sedan lassar man (du? jag?) i nästan en hel påse älskade rispuffar och rör igen, kladdar o klibbar o segar ned allting i en form o så får det stelna en liten stund o vips så är man glad! Nästan lycklig. O sen är det slut o då vill man inte ha mera på flera dagar! O man blir glad igen, sen, när illamåendet lagt sig. Lycka till.
5 kommentarer:
Illamåendet sträcker sig ända till Provence.
Har aldrig hört talas om nåt liknande! Har det något namn?
Vilken helt fantastisk blogg du har, nu har jag suttit och läst och skrattat en stund.
Jag lovar jag kommer att smyga här även om jag inte klampar på så det syns alltid!
blir nästan ångestmätt bara av synen och tanken men man vet inte vad äkta lycka är innan man provat överdosera fett o socker...
Jag vill verkligen uppmana er alla att prova denna rätt en sorglig dag, det är faktiskt suupergott! Jag vet inte vad det heter men jag vet hur det känns!
Skicka en kommentar